Den ena är att kommunerna under året gjorde stora inbesparingar i verksamhetskostnaderna (6,8 milj euro). I jämförelse med år 2008 ökade verksamhetsbidraget med endast 1,8 %.
Den andra är att vid övergången till det nya landskapsandelssystemet höjdes de uppgiftsbaserade landskapsandelarna med uppskattningsvis ca 9,0 milj. euro i stället för att som tidigare ges som en särskild investeringsandel. Denna förändring syns nu även i resultaträkningen. Resultat på 2009 års nivå är nödvändiga då kommunerna ska resultatfinansiera sina investeringar. Kommunerna investerade år 2009 för 26,7 milj. euro. vilket är ca 10,0 milj. euro mer än år 2008. 

Överskottet före reserveringar blev 12,7 milj. euro € år 2009

KOMMUNERNAS RESULTAT ÅR 2009 JÄMFÖRT MED BUDGET FÖR ÅR 2009 

Kommunerna budgeterade med ett resultat på 4,1 milj. euro för år 2009. Det förverkligade resultatet blev 12,7 milj. euro eller hela 8,6 milj. euro bättre än budgeterat. Den främsta orsaken är att kommunerna hade budgeterat med betydligt högre verksamhetskostnader än vad utfallet blev. Kommunerna budgeterade verksamhetskostnaderna till 147,2 milj. euro medan utfallet blev 140,4 milj. euro, vilket fick till följd att verksamhetsbidraget blev 6,2 milj. euro bättre än budgeterat.

KOMMUNERNAS RESULTAT ÅR 2009 JÄMFÖRT MED ÅR 2008 I MILJ. EURO

Resultatet före reserveringar för år 2009 var 2,7 milj. euro bättre än år 2008. Verksamhetsbidraget ökade med endast med 1,8 % jämfört med år 2008. Landskapsandelarna ökade med 3,8 milj. euro år 2009. En orsak är att landskapsregeringen detta år beslöt att kompensera kommunerna för det nya arbetsinkomstavdraget och det utökade pensionsavdraget genom att höja landskapsandelarna för socialvården i stället för att redovisa det som en komplettering av skatteinkomster. Effekten av denna åtgärd var 1,6 miljoner. Dessutom ingår de lagstadgade indexjusteringar i ökningen av landskapsandelarna.

Det egna kapitalet inklusive reserveringar har ökat med 8,0 %, medan balansen har expanderat med 7,6 %. Det här innebär att soliditeten förbättrats något, vilket är nödvändigt då soliditeten under ett antal år har urholkats på grund av att balansexpansionen (stora investeringar) varit kraftigare än intjäningsförmågan. Den relativa ökningen av det egna kapitalet måste vara lika stor som den relativa balansexpansionen för att soliditeten inte skall försämras. Under året investerade kommunerna brutto för 26,7 milj. euro. vilket är ca 10,0 milj. euro mer än år 2008.

Då man bedömer resultatet bör man beakta den förändring i landskapsandelssystemet som skedde år 2008. Från och med år 2008 får de faståländska kommunerna (exklusive Geta) inte landskapandelar för investeringar. I det tidigare systemet bokades erhållna landskapsandelar för investeringar mot anskaffningsutgiften. Således påverkade dessa landskapsandelar inte resultatet eftersom de bokades direkt mot balansräkningen. Vid övergången till det nya landskapsandelssystemet höjdes de uppgiftsbaserade landskapsandelarna uppskattningsvis med ca 9,0 milj. euro på grund av att de faståländska kommunerna inte längre erhöll landskapsandelar för sina investeringar. Denna förändring syns nu i resultaträkningen genom att dessa kommuner ska resultatfinansiera sina investeringar. Mot bakgrund av detta är ett resultat på 2009 års nivå nödvändigt.

Anmärkningsvärt är att de finansiella kostnaderna har sjunkit med hela 0,7 milj. euro trots att de räntebärande krediterna har ökat med 4,7 milj. euro år 2009. En orsak är att två kommuner år 2008 tillsammans har bokat ca 0,6 milj. euro bland övriga finansiella kostnader(således inte räntekostnader). Motsvarande kostnadsposter finns inte i resultaträkningarna år 2009. Sannolikt är det också så att kommunerna har omförhandlat sina räntevillkor nu när räntorna är, historiskt sett, låga.

 
Källa: Ålands statistik- och utredningsbyrå