Lagändringen

Ändringarna i landskapslagstiftningen om kommunala nämnder innebär att kommunfullmäktige får möjlighet att bestämma om en nämnd skall sköta de uppgifter som kommunen tilldelats enligt lag eller om kommunstyrelsen skall ansvara för skötseln av uppgifterna. En nämnd, vars namn kan väljas fritt, kan samtidigt verka i flera kommuner om kommunerna anser att det är ändamålsenligt. Genom ändringarna slopades det dåvarande kravet på att det i en kommun skall finnas särskilda nämnder såsom social-, skol-, biblioteks-, kultur-, ungdoms- eller idrottsnämnder som ansvarar för skötseln av ovannämnda uppgifter. Byggnadsnämnderna skall dock finnas kvar.

Ändringar i nämndstrukturen

Flera kommuner har genomfört ändringar i nämndstrukturen sedan lagändringen 2008. Bland annat har Mariehamn dragit in räddningsnämnden och pommernnämnden. Den tidigare hamnnämnden blev då en hamn- och räddningsnämnd som nu bytt namn till hamn- och säkerhetsnämnden. Även miljönämnden har dragits in i Mariehamn. Föglö kommun har slagit ihop väg- och trafiknämnden med näringsnämnden till "näringsnämnden". Hammarland har slagit ihop byggnadsnämnden och tekniska nämnden till "byggnadstekniska nämnden" samt avskaffat miljövårdsnämnden. Lemlands kommun har dragit in näringsnämnden.

Framtida omstruktureringar

Mariehamn diskuterar en sammanslagning av kultur- och fritidsnämnden, men något beslut om detta finns ännu inte. På Föglö kan det eventuellt bli aktuellt att slå ihop biblioteks- och kulturnämnden med en annan nämnd inför nästa mandatperiod.

Lemlands kommun har samarbetsplaner med Lumparland gällande en gemensam nämnd för byggnads och miljösidan samt en gemensam nämnd för tekniska sidan och likaså gemensamma tjänstemän inom dessa områden. I Vårdö kommer sannolikt en utvärdering över nämndstrukturen att göras inför nästa år i samband med att förvaltningsstadgan gås igenom. I Jomala och Lumparland finns vissa planer på en ändring av nämndstrukturen.

Över 100 organ och 750 ledamöter

Bortsett från de gemensamma nämnderna och övriga nämnder(så som centralvalsnämnd och ägovägsnämnd) har de åländska kommunerna tillsammans strax över 100 organ varav 70 är nämnder. Med organ menas här kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna. I organen finns sammanlagt cirka 750 poster.